fysikalisk kemi
fysikaʹlisk kemi, den gren av kemin som behandlar gränsområdet mellan fysik och kemi, bl.a. sambanden mellan ämnens struktur och
(19 av 133 ord)Forskningsområden
Mikroskopiska egenskaper
Ur kvantmekanikens lagar kan inom kvantkemin visas att vissa molekyler, exempelvis H2 och CH4, är stabila medan andra, exempelvis He2, har högre energi än de
(25 av 200 ord)Makroskopiska egenskaper
I motsats till kvantmekaniken behandlar termodynamiken makroskopiska egenskaper såsom temperatur och tryck eller koncentrationen av ett ämne i en lösning. Termodynamiken sätter entydiga villkor för omsättning av olika former av energi vid kemiska reaktioner och andra
(36 av 251 ord)Bro mellan mikro- och makrovärldar
Den statistiska mekaniken beskriver hur energier och andra mikroskopiska egenskaper för de enskilda molekylerna kan relateras till egenskaperna för det makroskopiska systemet, vilket innehåller storleksordningen en mol dvs. 6·1023 molekyler. En användning är beräkningen av trycket (en makroskopisk egenskap) för flytande argon som funktion av dess volym och temperatur. Man
(50 av 361 ord)Hastigheter
Reaktioners hastigheter (kinetik) har man studerat främst för att förstå kemisk reaktivitet och reaktionsmekanismer, dvs. vilka molekyler som deltar i reaktionen, vilka intermediära molekyler som bildas och vilka energetiska, geometriska eller statistiska faktorer som avgör förloppet. Med olika experimentella mätmetoder följer man som funktion av tiden hur reaktanters
(48 av 341 ord)Historia
Fysikalisk kemi utvecklades på 1800-talet till en självständig gren av kemin främst genom Arrhenius, van’t Hoffs och Ostwalds banbrytande studier av ämnen i lösning, delvis baserade på Guldberg–Waages lag och F.M. Raoults studier av lösningars ångtrycks- och fryspunktssänkningar. Arrhenius blev 1884 docent i fysikalisk kemi i Uppsala och 1903 Sveriges förste Nobelpristagare (van’t Hoff hade 1901 fått det första Nobelpriset i kemi och Ostwald fick 1909 års kemipris); tillsammans med bl.a. J. Willard Gibbs och Walter Nernst var de upphovsmän
(80 av 589 ord)