fäktning, tvekamp med stöt-, hugg- eller stickvapen. Vapnen i modern tävlingsfäktning är florett, värja och sabel. Sabel fäktades tidigare endast av herrar, men förekommer sedan slutet av 1990-talet även på damernas program. Utöver individuella tävlingar förekommer tävlingar i lag (tre fäktare samt en avbytare). Fäktning (värja) ingår i modern femkamp.

Floretten och sabeln får väga max. 500 g, värjan max. 770 g. Alla vapen har böjliga stålklingor med hejdspets och parerplåt. Handtaget kallas kavel. Fäktning med

(76 av 523 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Som idrott anses fäktning först ha praktiserats med blanka vapen i Östasien och med käppar i Japan och Afrika. Som sport eller del av en religiös ceremoni utövades fäktning i Egypten åtminstone så tidigt som 1360 f.Kr. Under antiken fanns några fäktskolor.

I Rom förekom fäktuppvisningar av unga män främst under kejsar

(52 av 361 ord)

Tävlingar och organisation

Fäktning har förekommit i samtliga OS sedan 1896, VM infördes 1937 (avgörs årligen utom OS-år då OS även

(18 av 125 ord)

Medverkande

  • Orvar Jönsson
  • Åke Andrén-Sandberg

Litteraturanvisning

E.-S. Ernstell & H. Österberg (utgivare), Fäktning – på lek och allvar: Svenska fäktförbundet 100 år ( 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fäktning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fäktning