får, Oʹvis, släkte slidhornsdjur med fem arter i bergsområden på norra halvklotet, bland annat argalifår, mufflonfår och tjockhornsfår. De är 90–200 cm långa och har en mankhöjd av

(28 av 193 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tamfår

Tamfår är ett av människans äldsta husdjur. Fynd av cirka 11 000 år gamla benrester av får, där köns- och åldersfördelningen kan tyda på domesticering, har gjorts i norra Irak. Det finns

(32 av 219 ord)

Utseende och egenskaper

Vildfår har alltid kort svans, i regel endast 13 svanskotor. Baggarna har alltid horn och oftast även tackorna. Hos tamfår kan svansen nå ända ned till marken och ha upp till 34 kotor; speciella varianter är fettsvansfår och fettstussfår. Extremiteterna är kortare och nosen ofta konvex. Hos

(47 av 328 ord)

Utfodring

Får har smal nos med kluven överläpp som gör det möjligt för djuren att beta nära marken och välja ut de smakligaste delarna av betet. De

(26 av 182 ord)

Fortplantning

Får av de flesta raser blir könsmogna vid cirka 6 månaders ålder. Brunstsäsongen varar för gotlandsfåret 4–5 månader med början omkring oktober. Tackornas

(23 av 153 ord)

Fårraser i Sverige – en historik

Den svenska fårstammen består huvudsakligen av djur som härstammar från äldre inhemska får. Deras egenskaper varierade givetvis, vilket har givit upphov till bland annat de olika ulltyper som nu finns hos olika raser.

På Gotland hade fårhållningen särskild betydelse, och man vet att fåret på medeltiden var det vanligaste husdjuret

(50 av 353 ord)

Avel och fårkontroll

Antalet får och lamm i Sverige är cirka 610 000 (2012), huvudsakligen i Västra Götalands, Gotlands och Skåne län.

(19 av 127 ord)

Hälsa

Får är normalt friska djur som föds upp på ett naturligt sätt. På begränsade

(14 av 98 ord)

Produktion

Ull till husbehov var tidigare den viktigaste produkten från får i Sverige, men värderas numera lågt. Ullen klipps vanligen med maskinsax med fåret stående i en klippstol eller sittande–liggande mellan klipparens ben. Tävlingar i fårklippning förekommer på många håll, bland annat i Australien. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser skall vuxna får klippas minst en gång om året. I regel klipps de två gånger, dels på

(63 av 438 ord)

Får i världen

Världens viktigaste får för ullproduktion är merino, som trivs i varmt,

(11 av 29 ord)

Den svenska fårnäringens historia

Till Norden kom fåret tillsammans med andra husdjur 2500–2000 f.Kr. Under järnåldern fick det allt större betydelse. Fynd från Eketorp på Öland visar till exempel att det fanns tio till tjugo gånger fler får än getter vid

(37 av 261 ord)

Äldre fårskötsel

Även om det funnits får i hela landet under historisk tid har de alltid varit särskilt framträdande på Gotland och Öland, i Bergslagen, i vissa delar av det västsvenska kustlandskapet samt i Norrland. På landets bondgårdar hölls regelbundet ett mindre antal får, som

(43 av 295 ord)

Kulturhistoria

Kött av får har numera en marginell plats i den svenska köttkonsumtionen och består huvudsakligen av lamm, som slaktas vid 4–6 månaders ålder.

(23 av 158 ord)

Fåret som symbol

Fåret har använts som offerdjur i de flesta religioner. Dess tålighet och vita färg har

(15 av 104 ord)

Medverkande

  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Mátyás Szabó
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Arvid Bringéus
  • Ragnar Hall
  • Stephan Borgehammar

Litteraturanvisning

Gustaf Fält med flera, Ull och pälsskinn ( 1981);
Kerstin Gustafsson, Ull och ulltekniker ( 2013);
Kerstin Gustafsson & Alan Waller, Ull ( 1987);
Håkan Hallander, Svenska lantraser ( 1989);
Karl-Erik Hammarberg, Fårhälsovård och fårsjukdomar ( 2008);
Erik Sjödin med flera, Får ( 8:e upplagan 2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, får. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/får