I succéromanen Clochemerle (1934; ”Förargelsens hus”) skildras livet i en liten landsortsby med omväxlande ironi och ömhet, komik och tragik i Rabelais och Molières anda. Varm mänsklighet utmärker Sainte-Colline (1940; ”Pojkar och patrar”) samt Les héritiers Euffe (1945; ”Förtjusningens hus”).