genius
geʹnius (latin, 'skyddsande', till giʹgno 'avla', 'föda levande väsen'), begrepp i romersk religion, närmast översatt som ”livsskapande makt”.
Som gudomlig makt (numen) personifierades genius tidigt, kanske under etruskiskt inflytande. Romarnas genius var utpräglat manlig och aktiv; den presiderade över den enskilde mannens födelsedag, och var sedan genom livet källan till hans vitalitet. I romerska högreståndshem fanns en altarnisch till husfaderns genius i atrium; denne förrättade den
Information om artikeln
Källangivelse