Framför allt kan solens position på himlen enkelt följas med hjälp av skuggans läge på marken. Detta vidareutvecklades till olika typer av solur. Gnomon har använts i babylonisk, grekisk och kinesisk astronomi, och principen är säkert flertusenårig. I Ptolemaios Almagest (ca 140 e.Kr.) ges en matematisk bakgrund för observationer med gnomon.