Gouy–Chapmans modell
Gouy–Chapmans modell [gwitʃæʹpməns], en approximativ teoretisk modell för s.k. diffusa elektriska dubbelskikt som uppkommer invid laddade ytor i kontakt med elektrolytlösningar.
Denna modell beskriver hur koncentrationen av varje jonslag varierar med avståndet från ytan och är baserad på Poisson–Boltzmanns ekvation. Modellen uppställdes under 1910-talet av Georges Gouy (1854–1926) och David Leonard Chapman (1869–1958) och är fortfarande allmänt använd i bl.a. elektrokemi, yt- och kolloidkemi och biofysik.
Information om artikeln
Källangivelse