Grace Hartigan var omkring 1950 en av de mer uppmärksammade abstrakta expressionisterna i gruppen kring Jackson Pollock. 1952 lämnade hon det rent abstrakta måleriet och sökte sig till äldre förebilder som Velázquez. Hon pendlat därefter mellan abstrakta och figurativa perioder utan att helt släppa den närliggande verkligheten.