Historia
Det samhällssystem som växte fram efter bronsålderns slut blev bestående; först senantikens och den tidiga medeltidens omvälvningar kan sägas ha medfört grundläggande
(22 av 156 ord)Från de ”mörka århundradena” till kolonisationen västerut (ca 1050–700 f.Kr.)
Grekland efter den mykenska kulturens sammanbrott karakteriserades av folkförflyttningar, ett skeende som brukar betecknas som ”den första kolonisationen”. Achaier koloniserade Cypern 1200–900 f.Kr. Samtidigt inskränktes deras område på Peloponnesos till halvöns inland. I achaiernas gamla kärnområde Argolis, i Lakonien, Messenien och delar av Elis och på halvöns förbindelseområde mot Mellangrekland, de korintiska och megariska landskapen, kom doriska dialekter att dominera. Det antika uttrycket ”heraklidernas återkomst” har länge uttytts som ”den doriska invandringen”. En
(73 av 517 ord)Arkaisk tid (ca 700–490 f.Kr.)
De sociala och kulturella förändringarna utgjorde bakgrunden till uppkomsten av stadsstaten, poʹlis. I Attika knöts landsbygden fastare till Athen. Där samlades adelssläkternas ledare, och aktioner mot grannstaterna leddes därifrån. Det kollektiv som utvecklades sökte att i sin krets involvera även avsides liggande områden. Skapandet av gemensamma kulter var ett led i processen.
I Eleusis blev de ledande släkterna athenare och behöll som sådana anknytningen till de berömda mysterierna. Kungen i Athen (basileus) ersattes som överbefälhavare av en vald adelsledare; kungavärdigheten
(80 av 1322 ord)Perserkrigen (490–479 f.Kr.)
Då den persiske storkungen Kyros erövrade Mindre Asien 546 f.Kr. gjorde några grekiska städer motstånd, men de flesta fann sig i förändringen. Storkonungen tillsatte en satrap i den lydiska huvudstaden Sardes och en lägre guvernör i Daskyleion. Omkring 512 f.Kr. förde Dareios I en stor här till Mindre Asien; målet var att utvidga riket norr om Donau på skyternas område. Inte mycket kom ut av detta, men perserna underkuvade thrakerna och avancerade till Makedonien, där kung Amyntas erkände sig som vasall.
(81 av 607 ord)Högklassisk tid (479–430 f.Kr.)
Efter slaget vid Mykale seglade den allierade flottan till Hellesponten och belägrade Sestos; med dess fall följande vår slutar Herodotos historia. För perioden 480–430 f.Kr. måste man i huvudsak bygga på den skiss som Thukydides ger i första boken av sitt verk. Athenarna återvände hem och började återuppbygga sin förstörda stad. Stor vikt lades vid att uppföra murar runt Athen och hamnstaden Pireus. Året därpå (478) intog bundsförvanternas flotta Byzantion. Spartanerna drog sig tillbaka från sjökriget och ledningen övergick till
(80 av 1004 ord)Peloponnesiska kriget (430–403 f.Kr.)
Den spartanske kungen Archidamos II ledde nästan årligen peloponnesiska invasioner av Attika. De fick inte avsett resultat; lantbefolkningen evakuerades till fästningskomplexet Athen–Pireus där spartanerna inte kom åt dem och där de kunde försörjas med importerad spannmål. Vad som inte kunde förutses med dåtidens kunskaper var den epidemi som härjade bland de sammanträngda massorna 430–429; bland offren var Perikles. Ingen ledare efter honom fick lika stor makt. En intressant polarisering uppstod efter
(71 av 503 ord)Senklassisk tid (403–323 f.Kr.)
Som erkänsla för den hjälp man erhållit i kriget mot Athen stödde Sparta den persiske prinsen Kyros d.y:s uppror mot brodern Artaxerxes II. Kyros värvade legosoldater i Grekland, där det nu fanns mängder av män som vant sig vid krig och saknade utkomst. År 401 f.Kr. marscherade Kyros mot brodern med 10 000 grekiska hopliter i sin här. Vid Kunaxa norr om Babylon föll Kyros själv men grekerna segrade på sin del av slagfältet. De kunde trots förräderi, överfall och strapatser
(81 av 1171 ord)Hellenistisk tid (323–31 f.Kr.)
Alexander den stores efterträdare, diadokerna, skapade förändrade villkor i Grekland. De seleukidiska härskarna i Asien och ptoleméerna i Egypten sökte konstant underhålla de livsviktiga falangformationerna med soldater värvade i det egeiska området. Dessa erhöll som veteraner medborgarskap i de nygrundade städerna i det forna perserriket.
Då Antipatros dog 319 återställdes demokratin i Athen av hans efterföljare Polyperchon. Inom ett par år vann dock Antipatros son Kassandros makten över Makedonien och Grekland. Hans vän Demetrios från Faleron styrde Athen i spetsen
(80 av 1340 ord)Det romerska Grekland (31 f.Kr.–395 e.Kr.)
Slaget vid Actium gjorde Octavianus (senare Augustus) till herre över det romerska riket. Grekland, nu provinsen Achaia, blev ett område i dess fredliga centrala region, om vilken kejsartidens historiker har föga att berätta. Provinsen lades 27 f.Kr. under en prokonsul som residerade i det återuppbyggda Korinth. Kreta utgjorde med Kyrene en annan senatsprovins. Makedonien, inklusive illyriska områden runt Epidamnos, lydde under en kejserlig legat i Thessaloniki. I Mindre Asien
(69 av 489 ord)Den bysantinska tiden (395–1460)
Vid det romerska rikets delning kom Grekland att räknas till den östra rikshalvan, ur vilken Bysantinska riket uppstod. Trots att Grekland av och till härjades av barbarfolk som goter och vandaler fortsatte det av Diocletianus och Konstantin reformerade romerska statsskicket
(40 av 281 ord)Turktiden (1460–1829)
Den erövrade befolkningen delades in efter sin religion. Samtliga kristna, oavsett språk, räknades som en nation, kallad Rum. Patriarken svarade inför sultanen för sina trosanhängare. Den ortodoxa kyrkan blev därmed en del av den turkiska statsapparaten. Samtidigt var kyrkan den viktigaste institutionen för grekisk kultur och utbildning. Alla kristna betalade en huvudskatt (haraç). De var förbjudna att bära vapen och därmed undantagna från militärtjänst. I stället erlades en särskild skatt (cizye).
Fram till 1700-talet valdes en del kristna
(78 av 557 ord)Statsbyggandet tid (1829–1922)
Under den första självständighetstiden leddes landet av greve Ioánnis Kapodistrias, som valts till president 1827. Kapodistrias hade tidigare varit biträdande utrikesminister i Ryssland. Han sökte genom diplomati befordra Greklands intressen. Parlament och regering upplöstes, och landet styrdes genom ett sekretariat, panhellenion. Under det centraliserade styresskicket byggdes utbildnings- och förvaltningsväsendet upp. Presidenten kom alltmer i motsättning till de traditionella intressegrupperna: kyrkoledarna, skeppsredarna på Hydra, jordägarna på Peloponnesos, klefterna, fanarioterna och författningsanhängarna. Kapodistrias mördades 1831.
Genom Londonkonferensen 1832 erkändes Greklands nordgräns från
(80 av 607 ord)Demokrati och diktatur (1923–74)
En stor del av flyktingarna installerades i norra Grekland. Den grekiska andelen av Makedoniens befolkning steg från 43 procent till 89 procent, och 40 procent av jorden omfördelades, framför allt çiftlik-ägorna. Därav gick 80 procent till flyktingarna. Genom internationellt finansierade invallnings- och utdikningsprojekt sökte man öka tillgången på jord. Redan 1928 arbetade dock 25 procent av flyktingarna inom industrin. De hade vanligtvis en högre utbildningsnivå och ett större politiskt medvetande än ”värdbefolkningen”. Genom flyktingarnas företagsamhet växte textilindustrin kraftigt. År 1930 hade Athen–Pireus-området hälften av all
(85 av 1068 ord)Republik (från 1974)
Efter juntans fall återvände Karamanlis från sin självvalda exil. Han grundade Ny demokrati (ND), som vann de följande parlamentsvalen. Monarkins avskaffande fastslogs i en ny folkomröstning. Karamanlis valdes 1980 till president av
(32 av 223 ord)Grekland på 2000-talet
Grekland klarade inte kraven för att komma med i första gruppen av euroländer utan fick vänta till 2001. De traditionellt frostiga relationerna till Turkiet ändrades efter 1999 efter att båda länderna drabbats av naturkatastrofer och erbjudit
(36 av 251 ord)Grekland och eurokrisen
Hur allvarlig situationen inom den grekiska ekonomin var framkom först då det avslöjades att Grekland redovisat sina ekonomiska statistiska uppgifter på ett klart missvisande sätt och därmed dolt en snabbt ökande statsskuld. För att skapa stabilitet på finansmarknaden beslutade euroområdets finansministrar i maj 2010, tillsammans med Internationella valutafonden, att låna ut pengar till Grekland så att skulderna skulle kunna betalas. Förutsättningen för lånet var att Grekland skulle genomföra fler och kraftfullare saneringsåtgärder av statens ekonomi.
Läget för de grekiska statsfinanserna
(80 av 1012 ord)