Guds rike
Guds rike, himmelriket, ett huvudbegrepp i Jesu förkunnelse. Det hebreiska uttrycket malkūt shamayim betyder i gammaljudisk litteratur normalt ’Himlens (dvs. Guds) herravälde’. Det betecknar Guds härskande, nästan aldrig hans maktområde. I evangelierna har grekiska basileia tou theou vanligen samma betydelse, men inte sällan är ’Guds rike’ den bättre översättningen.
I den judiska traditionen sågs Gud som världsalltets och i särskild mening Israels kung. Att dagligen läsa Shema – bekännelsen till
(70 av 494 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
G.R. Beasley-Murray,
Jesus and the Kingdom of God (
1986);
M. Hengel & A.M. Schwemer (utgivare),
Königsherrschaft Gottes und himmlischer Kult im Judentum, Urchristentum und in der hellenistischen Welt (
1991);
G. Lundström,
The Kingdom of God in the Teaching of Jesus (
1963);
H. Schürmann,
Gottes Reich – Jesu Geschick (
1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Guds rike.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/guds-rike