Artmann gav ut den med dialekt experimenterande diktsamlingen med ana schwoazzn dintn (’med svart bläck’, 1958), som blev en stor framgång och omedelbart tonsattes. Traditionen av språkliga experiment förde han vidare i Die Sonne war ein grünes Ei (’Solen var ett grönt ägg’, 1982), en blandning av melankoli,