H.C. Branners diktning utgår från en människouppfattning som formades av 1930-talets psykoanalytiska diskussion. Hans verk gestaltar en både kristen och mytisk idévärld, i vilken spänningen mellan könen dominerar, till exempel i den formellt experimentella romanen Drømmen om en Kvinde (1941). Branners prosa står genom sin användning av stilgrepp som