E. avlade sin doktorsexamen i Bern och kom 1936 till Sverige, där han till en början främst verkade som musikpedagog och administratör. Efter en uppmärksammad avhandling om vissa Bach-sonator blev han docent i Uppsala (1966–77) och ägnade sig därefter åt undervisning och flitigt författarskap, bl.a. biografier om Brahms och Schütz.