S. utövade genom sin fenomenologiskt grundade kritik av objektivismen i samhällsvetenskaperna ett stort inflytande på utvecklingen av norsk filosofi och samhällsvetenskap. Hans viktigaste arbete är Objectivism and the Study of Man (1959). I sitt författarskap utmärkte sig S. som filosofisk essäist. En del av hans essäer har samlats i