hertig
hertig (medellågtyska hertoch, hertich, jämför tyska Herzog, egentligen ’härförare’), ursprungligen titel för en hos germanfolken tillfälligt vald härförare, motsv. latin dux (jämför engelska duke, franska duc osv).
Under tidig europeisk medeltid användes titeln om furstar som ofta var självständiga men ibland bestred militära och administrativa uppgifter inom ramen för större välden. Under hög- och senmedeltid var hertigtiteln i flera länder den högsta adelstiteln, och befattningen som hertig utvecklades till en permanent tjänst, vars innehavare hade att förvalta
Information om artikeln
Medverkande
Jan von Konow
Källangivelse