Benämningen är diffust definierad och ibland lite nedsättande. Begreppet hipster användes redan på 1940-talet av vita medelklassungdomar med förkärlek för jazzmusik (skildrade av bl.a. författarna Jack Kerouac och Norman Mailer), och termen fick visst fotfäste även i svenskt språkbruk. Sambandet mellan den äldre hipsterbenämningen och den som uppstod på 1990-talet