Stommen i tidebönerna behölls oförändrad men främst antifoner och responsorier byttes ut mot nydiktade sånger. Textläsningarna utgjordes av helgonlegenden. De mest omtalade svenska historia-diktarna är Brynolf Algotsson och Nils Hermansson. Den senare skrev den berömda historian om heliga Birgitta, Rosa rorans bonitatem. Hela genren kom ur bruk på 1500-talet.