hygieʹn (grekiska hygieinēʹ, femininform av hygieinoʹs ’hälsosam’, till hygiēʹs ’frisk’), dels detsamma som renlighet, avlägsnande av smuts och sjukdomsalstrande ämnen från människor och deras omgivning, dels vetenskapen om hur miljöfaktorer påverkar människans och djurens hälsotillstånd.

Sedan urminnes tider har människan observerat att miljön har stor inverkan på hälsotillståndet. I många kulturer och religioner är regler för hantering av föda och personlig renlighet framträdande; jämför bad.

På antikens Kreta fanns ett

(70 av 489 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Hygienen i Sverige ur ett kulturhistoriskt perspektiv

Den personliga hygienen var förr starkt eftersatt bl.a. genom bristen på vatten. På bondgårdarna skulle ofta knappa vattenresurser främst räcka till kreaturens behov. Man tvättade sig mer ordenligt en gång i veckan, vanligen på lördagen, lögardagen. Att då tvätta underliv och fötter var dock inte brukligt. Man brukade oftast såpa men sällan handduk. Hela kroppen badades blott några gånger om året, främst vid julen. Man bytte då inte tvättvatten mellan de olika

(72 av 513 ord)

Medverkande

  • Bernhard Helander
  • Mats Hellspong
  • Ragnar Rylander

Litteraturanvisning

Mary Douglas, Purity and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo (3:e upplagan 1984);
E.R. Leach, ”Anthropological Aspects of Language: Animal Categories and Verbal Abuse” i E.H. Lenneberg (utgivare) , New Directions in the Study of Language (1964);
E. Nordberg & D. Finer (utgivare), Society, Environment and Health in Low-Income Countries (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hygien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hygien