Genom tillförsel av en substans som normalt hämmar insöndringen av hormonet i fråga – t.ex. dexametason som normalt hämmar kortisolinsöndringen från binjurebarken eller glukos som normalt hämmar frisättningen av tillväxthormon från hypofysen – och efterföljande mätning av blodets halt av hormonet (kortisol respektive tillväxthormon) kan upphävd hämning, s.k. autonomitet, fastställas.