immunitet
immunitet (latin immuʹnitas egentligen ’skattefrihet’, ’skadeslöshet’, till immun), term som under medeltiden betecknade befrielse från skatt och andra skyldigheter gentemot kungamakten för framför allt kyrkor och kloster.
Denna befrielse motiverades feodalrättsligt som en ersättning för tjänst till kungen. I kyrkans krav på immunitet ingick även att denna inte skulle vara underkastad världslig rättskipning.
Information om artikeln
Källangivelse