inkomstskatt, skatt på inkomster, dels från arbete och andra prestationer (förvärvsinkomster), dels som kan hänföras till egendom, såsom avkastning och försäljningsvinster (kapitalinkomster). Den moderna svenska inkomstbeskattningen tillkom i början av 1900-talet, samtidigt med framväxten av motsvarande system i andra europeiska länder. I takt med

(44 av 320 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inkomstbegreppet

Inkomstbeskattningen regleras i inkomstskattelagen (1999:1229). Dessutom har Skatteverkets allmänna råd och andra uttalanden stor praktisk betydelse för hur regelverket tillämpas. Skatteverkets råd är dock inte

(25 av 174 ord)

Inkomstbeskattningens utformning

Med skattesubjekt menas enligt inkomstskattelagen den som är skattskyldig, det vill säga den fysiska eller juridiska person som betalar skatt. Skatteobjektet

(21 av 145 ord)

Inkomstskatt för fysiska personer

Vid beräkningen av den skattepliktiga inkomsten för fysiska personer skiljer man på tre inkomstslag. Dessa är tjänst (främst anställningsinkomster), näringsverksamhet (främst företagsinkomster) samt kapital (avkastning på egendom och försäljning av egendom).

Den kommunala inkomstskatten

(34 av 240 ord)

Inkomstskatt för juridiska personer

För juridiska personer som är skattesubjekt, det vill säga som själva

(11 av 76 ord)

Förfarandet

Under beskattningsåret (det år då inkomsten intjänas) betalas preliminär skatt. Året

(11 av 46 ord)

Medverkande

  • Robert Påhlsson

Litteraturanvisning

S.-O. Lodin (utgivare), Inkomstskatt: En läro- och handbok i skatterätt (17:e upplagan 2019);
Robert Påhlsson, David Kleist, Pernilla Rendahl & Bo Svensson, Grundläggande inkomstskatterätt (2019).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, inkomstskatt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inkomstskatt