Isaac D’Israeli kom, trots sina förhoppningar att bli en skönlitterär författare, mest att ägna sig åt en sorts anekdotisk litteraturhistoria, t.ex. Curiosities of Literature (1–6, 1791–1834; ”Kuriositeter i litteraturen”, 1–4). I The Literary Character (1795) presenterade D’Israeli sina försök att identifiera skönlitterära författares temperament och psykologi.