ison
ison [iso:ʹn] (av grekiska iʹsos ’lik’, ’lika stor’), benämning på en bordunton i bysantinsk musik, dvs. en ständigt uthållen grundton under det melodiska flödet.
Denna kyrkliga sångpraxis kan beläggas från slutet av medeltiden, men är kanske ännu äldre.
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.