Bradley påbörjade 1725 observationer för att söka uppmäta stjärnornas parallaktiska rörelser, dvs. de små skenbara förflyttningar som närbelägna stjärnor förväntades uppvisa på grund av jordens rörelse. Han fann vissa rörelser, men de var inte parallaktiska, utan de berodde, som Bradley angav 1728, på ljusets ändliga hastighet; det var ljusets aberration