Jens Christian Grøndahls tidiga romaner präglas av en experimenterande framställningsform, med Rejsens Bevægelser (1988) som det centrala verket, dominerat av minutiösa sinnesregistreringar och medvetandeströmmar. Efter hand har han rört sig mot en realistisk romantradition, i synnerhet med Indian Summer (1994; ”Indiansommar”), Tavshed i oktober (1996; ”Tystnad i