Herbart utgick från 1700-talets associationspsykologi. Själslivets företeelser kan liksom i associationspsykologin återföras på föreställningar (idéer) som är aktiva i förhållande till varandra. De införlivar nya föreställningar med sig och hävdar sig gentemot varandra. Strävan och vilja beskrevs av Herbart som föreställningarnas kamp för att hålla sig kvar ovanför ”medvetandets tröskel”,