Den ersatte Kongeloven av 1665 och innebar slutet för det kungliga enväldet. Enligt junigrundlagen skulle landet ha en riksdag på två kamrar, Landstinget och Folketinget, båda valda med allmän rösträtt för män. Författningen var inte parlamentarisk utan byggde på maktdelning men gav garantier för religions-, yttrande-, tryck- och föreningsfrihet.