kalfatring [kaʹl- eller -fɑ:ʹt-] (till kalfatra av medellågtyska eller nederländska kalfateren, av italienska calafatare ’driva och becka (ett fartyg)’, ett ord som inlånats från sengrekiska, men som sannolikt ytterst är arabiskt), äldre uttryck för drivning, metod att täta ett träfartygs däck eller bordläggning med tjärat garn (drev) i nåten (mellanrummet mellan två däcksplankor eller bord).