Kazimierz Wierzýnski var knuten till den poetiska gruppen Skamander. Från 1939 levde han i exil, huvudsakligen i USA. Hans tidiga lyrik, till exempel Wróble na dachu (’Sparvar på taket’, 1921) präglas av livsbejakande optimism. I sina senare dikter, fyllda av nostalgi och filosofiska tankar, tar Wierzyński upp existentiella frågor, till exempel exilens