kerub
kerub, hebreiska kerubiʹm, keruviʹm (pluralis), vingat blandväsen i Gamla Testamentet, utförligast beskrivet i Hesekiel 1 som Jahves bevingade tronbärare med fyra ansikten (människo-, lejon-, tjur- och örnansikte).
Först i sen tid har keruberna räknats till änglarna. De sägs vakta livets träd (Första Moseboken 3:24). Två keruber fanns framställda på förbundsarkens lock som samtidigt var Guds tronstol (”du som tronar på keruberna”, Psaltaren 80:2). I kristen konst är keruberna täckta av vingar med enbart ansiktet synligt. Jämför serafer.
Information om artikeln
Källangivelse