Kirgizistan [kirgisistɑ:ʹn], stat i Centralasien; 198 500 km2, 6,8 miljoner invånare (2023).

(12 av 79 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Större delen av Kirgizistan är högt beläget, med snö- och glaciärtäckta utlöpare från bergskedjan Tian Shan, som på flera ställen når

(21 av 148 ord)

Natur

Kirgizistan är på det hela taget ett mycket bergigt land, men mellan bergskedjorna, där Pik Pobedy med sina 7 439 m ö.h. är en av de högre topparna i Asien utanför Himalaya, ligger dalgångar

(34 av 227 ord)

Naturskydd

År 2009 var drygt 6 % av landets areal under någon form

(12 av 38 ord)

Befolkning

År 2020 hade Kirgizistan en befolkningstäthet av 33 invånare per km2. Cirka 38 procent av befolkningen bor i städer, av vilka huvudstaden Bisjkek

(23 av 168 ord)

Språk

Kirgiziska och ryska har officiell status i Kirgizistan. Ca 65 % av

(12 av 26 ord)

Religion

Kirgizistan är en sekulär stat, med en författning som garanterar religionsfrihet. Islam har spelat en historisk och identitetsskapande roll för

(20 av 141 ord)

Utbildning

Det finns såväl statliga som privata förskolor i Kirgizistan. För barn i nomadiserande boskapsskötarfamiljer finns numera särskilda s.k. jurtaförskolor, som följer med hushållen upp till sommarvistena. Kirgizistan har nioårig obligatorisk

(30 av 214 ord)

Sociala förhållanden

Liksom flertalet av de forna sovjetrepublikerna framstod Kirgizistan länge som förhållandevis långt framme på det sociala området, med ett väl utbyggt hälso-

(22 av 155 ord)

Näringsliv

Det faktum att Kirgizistan lider brist på naturtillgångar och har en begränsad industri har gjort republiken till en av de

(20 av 141 ord)

Jordbruk

Jordbruket är huvudnäring i Kirgizistan. Boskapsskötseln dominerar, och nötkreatur, får och getter hålls i

(14 av 93 ord)

Mineral och energi

Tillgången på brytbara råvaror är begränsad. Kirgizistan är dock en betydande

(11 av 66 ord)

Industri

Efter andra världskriget har industrier för bearbetning av råvaror, t.ex. kol-,

(11 av 60 ord)

Turism och gastronomi

Turismen i Kirgizistan var mycket begränsad under sovjettiden. Landets spektakulära naturförhållanden med höga berg och djupa dalar har under 2000-talet lockat allt fler turister. Den politiska oron i

(28 av 199 ord)

Kommunikationer

Kirgizistans topografi erbjuder stora svårigheter för transportväsendet, och vägnätet om 18 500

(12 av 40 ord)

Massmedier

Ungefär en tredjedel av TV-kanalerna och tidningarna i Kirgizistan är statskontrollerade. Därutöver ägs många av de privata TV-kanalerna av

(19 av 135 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Kirgizistan förklarade sig självständigt i augusti 1991. Med författningen från maj 1993 stärktes presidentens ställning. Sedan den reviderats några gånger fick landet en ny konstitution efter

(26 av 179 ord)

Politik

Liksom i många andra forna Sovjetrepubliker har ekonomiska intressegrupper, ett 15-tal så kallade klaner, ett stort inflytande i politiken. Kirgizistan har, till skillnad från andra centralasiatiska stater, dessutom bevarat traditionen av stammar, så kallade tejper, och politiker har sin bas i regionala tejper snarare än i politiska partier. Det finns en spänning mellan klaner i norr och i Ferganadalen i södra Kirgizistan.

Den i Kirgizistan utbredda korruptionen förhindrar etableringen av välfungerande statsstrukturer, motverkar en rättvis fördelning av samhällets resurser och bromsar landets demokratisering.

(83 av 749 ord)

Rättsväsen

Trots uppnådd självständighet fortsätter man i Kirgizistan att i brist på

(11 av 55 ord)

Mänskliga rättigheter

Jämfört med de övriga länderna i Centralasien är det civila samhället i Kirgizistan relativt starkt. Flera lokala organisationer för mänskliga rättigheter är verksamma och de tillåts i stort sett utföra sitt arbete med att bevaka och rapportera utan inblandning av regeringen. Regeringen har stort inflytande över medierna men likväl har landet den starkaste

(53 av 378 ord)

Försvar

Försvaret skars ned kraftigt samt omorganiserades efter Sovjetunionens upplösning . Kirgizistan ingår sedan 1992 i CSTO,

(16 av 103 ord)

Litteratur

Liksom annan centralasiatisk litteratur har också den kirgiziska sina rötter i akynernas (folksångarnas) poesi med dess klagovisor och didaktiska stycken.

(20 av 137 ord)

Musik

Musik har traditionellt stort utrymme bland kirgizer. Besläktad med kazakisk och turkmensk musik är musiken i Kirgizistan knuten till rurala, nomadiska livsformer och till största delen muntligt traderad. Sångerna (yr) är enstämmiga och solistiskt utförda. De består av en eller två diatoniskt

(42 av 296 ord)

Förhistoria

Flera paleolitiska grottbosättningar har undersökts i Tian Shan; även neolitiska grottbosättningar är

(12 av 83 ord)

Historia

Södra Kirgizistan med bland anant landets näst största stad Osj, som domineras av uzbeker, utgör en del av Ferganadalen. Denna del av landet har en historia som är nära förknippad med Kirgizistans södra grannar. Närmast före Rysslands annektering under 1800-talet ingick nuvarande södra Kirgizistan i khanatet Kokand.

Redan

(48 av 342 ord)

Det postsovjetiska Kirgizistan

År 1990 fick ingen av de två kommunistkandidaterna erforderlig majoritet när parlamentet skulle utse en ny statschef. I stället inkallades vetenskapsakademins ordförande Askar Akajev som kompromisskandidat. Sedan Kirgizistan förklarat sig självständigt i augusti 1991 valdes Akajev i oktober till president genom allmänna val.

(43 av 302 ord)

Medverkande

  • Aasulv Lande
  • Anders Jönsson
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Karina Vamling
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars-Erik Åse
  • Lena Jonson
  • Malcolm Dixelius
  • Michael Bogdan
  • Märta-Lisa Magnusson
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Ragnar Hall
  • Torgny Hinnemo
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Allmänt:
John Anderson, Kyrgyzstan: Central Asia’s Island of Democracy (1999);
Sven Gustavsson & I. Svanberg (utgivare), Gamla folk och nya stater (1992);
M.B. Olcott,Central Asia’s New States: Independence, Foreign Policy and Regional Security (1996);
Bengt Petersson & Ingvar Svanberg (utgivare), Det nya Centralasien: Fem forna sovjetrepubliker i omvandling (1996);
Olivier Roy, Det nya Centralasien (2002).
Musik:
M. Slobin, Kirgiz Instrumental Music (1969).
Historia:
S. Akiner, Islamic Peoples of the Soviet Union: An Historical and Statistical Handbook (2:a upplagan 1986);
E. Allworth (utgivare),Central Asia: One Hundred and Thirty Years of Russian Dominance, an Historical Overview (1995);
G. Wheeler, The Modern History of Soviet Central Asia (1964).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kirgizistan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kirgizistan