Efter andra världskriget ivrade både franska och tyska politiker för ett närmare ekonomiskt samarbete mellan Frankrike och Västtyskland. Genom samordning av kol- och stålproduktionen skulle ett ömsesidigt nyttoberoende uppstå, till fördel för såväl produktionen som för goda grannskapsförhållanden. Intresse för samverkan fanns även i andra västeuropeiska länder. På initiativ av