Taktiken användes efter franska revolutionen av bl.a. Napoleon i stället för den tidigare tillämpade lineartaktiken. De stora, ofullständigt utbildade värnpliktsarméerna kunde lättare manövreras i djupa kolonner, som samtidigt hade stor stötkraft och med dåtidens vapenteknik ännu inte var så sårbara. Reserver fick ökad betydelse när de lätt kunde sättas