kommun
kommuʹn (franska commune, av latin commuʹnis ’gemensam’, ’allmän’, ’offentlig’), territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. En kommun är
(21 av 149 ord)Kommuntyper
I Sverige finns 290 primärkommuner och 21 sekundärkommuner (regioner); en sekundärkommun omfattar ett antal primärkommuner. I regionen ingår automatiskt samtliga kommuner i ett län. Gotlands län saknade landsting från 1971, då Gotland blev en enda kommun. Gotlands kommun (Region Gotland) handhar därför även de regionkommunala uppgifterna för sina invånare.
Före
(50 av 344 ord)Kommunala modeller
Kommuner förekommer i praktiskt taget alla världens stater. Internationellt sett är kommunens ställning och betydelse beroende av varje lands konstitution. I
(21 av 148 ord)Den franska modellen
Den franska modellen bygger på en stark centralistisk tradition i Frankrike, men med många små kommuner vilkas ställning förstärktes genom 1980-talets decentraliseringsreformer. Fullmäktiges betydelse har ökat, och
(27 av 186 ord)Den engelska modellen
I Storbritannien finns olika regionala varianter av kommuner (England, Wales, Skottland och Nordirland). Kommunerna i Storbritannien saknar allmän kompetens och deras befogenheter regleras enligt den
(25 av 177 ord)Den nordiska modellen
Kommunerna har likartade förutsättningar och uppbyggnad i de nordiska länderna. Med Finland som undantag finns självstyrelseorgan på både regional och lokal nivå. I avsaknad av landsting/regioner har Finland ungefär lika många samkommuner som kommuner, för bland annat hälso- och sjukvård, regionplanering
(41 av 287 ord)Den mellaneuropeiska modellen
Förbundsstaterna Tysklands, Österrikes och Schweiz federala system med betydande uppgifter åt delstaterna (länder, kantoner) präglar kommunstrukturen i dessa länder. Tysklands och Österrikes modell ligger nära den nordiska.
Tyskland har ett kommunsystem med betydande skillnader mellan framför allt de västra delstaterna och de östra (före detta DDR). Den grundläggande strukturen med allmän kompetens och författningsskyddad beskattningsrätt är i stort sett densamma
(60 av 425 ord)Övriga modeller
Utöver dessa fyra modeller för europeiska kommunsystem finns två modeller fortfarande under utveckling
(13 av 90 ord)Kommunal förvaltning i Sverige
Valsystem och beslutsprincip
De allmänna valen har synkroniserats och valbestämmelserna för riksdags- och kommunalval successivt gjorts enhetliga beträffande valdag, mandatperiod, rösträtt och rösträttsålder, valmetoder, valprocessen etc. I takt härmed har rikspartierna stärkt sin ställning i kommunerna. I samband med rösträttsreformen 1907–09 skedde en övergång från majoritetsval till proportionella val till såväl riksdagen som
(50 av 353 ord)De svenska kommunernas kompetens
Kommunernas befogenheter framgår av kommunallagen och ett antal speciallagar. Huvudprinciperna i dag är desamma som i 1862 års kommunalförordningar. Befogenheterna för kommunen och staden bestämdes i dessa efter en generalklausulsprincip. Kommunen respektive staden fick
(34 av 240 ord)Välfärdspolitiken och kommunernas kompetens
För städer och landskommuner tillkom ny kommunallag 1930 men med huvudsakligen formella ändringar. År 1932 gavs möjlighet att överföra ansvaret för folk- och fortsättningsskolan från kyrkan till den borgerliga kommunen i de kommuner som hade kommunalfullmäktige. I städerna hade redan tidigare en motsvarande reform införts. Den nya välfärdspolitik som inleddes under 1930-talet på det sociala och ekonomiska fältet fick en stark kommunal prägel och betydde ett genombrott för
(68 av 484 ord)Kompetensutveckling
Kommunernas uppgifter vidgades under loppet av 1900-talet i takt med industrialisering och urbanisering. Huvudlinjen har varit decentralisering från staten till kommunerna, inom framför allt områdena bostadsplanering, socialtjänst och skola. Ansvaret för hälso- och sjukvård inriktades tidigt på landstingen. Genom den moderna
(41 av 291 ord)Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ och ska sedan 1955 finnas i varje kommun (före 1971 benämnda stadsfullmäktige respektive kommunalfullmäktige). Tidigare fanns i mindre kommuner och städer kommunalstämma respektive allmän rådstuga som högsta beslutande organ och som forum för direktdemokrati. Fullmäktige, vars ledamotsantal kommunen själv får bestämma om inom vissa ramar, är det enda organet i kommunen som väljs direkt av medborgarna.
(61 av 431 ord)Lokala organ
Sedan 1970-talet har försöksverksamhet pågått med lokala organ. Vissa uppgifter, både speciallagsreglerade och kommunallagsreglerade, har överförts till lokala organ från de centrala nämnderna för att uppnå större närhet och ökning av antalet aktiva förtroendevalda.
(34 av 241 ord)Kommunägda företag
Ett vanligt sätt att försöka öka effektiviteten är att låta kommunal verksamhet övergå i bolagsform. Kommunen ensam eller tillsammans med andra kommuner/regioner eller privata intressenter bildar
(26 av 184 ord)Personal
Tillkomsten av större kommuner och den stora kommunala expansionen efter andra världskriget har medfört en
(15 av 105 ord)Kommunal ekonomi
Kommunernas utgiftsram har vidgats dels genom att de i ökad omfattning påtagit sig serviceuppgifter inom ramen för den allmänna kompetensen, dels genom att de pålagts nya uppgifter av staten. Kommunerna i Sverige svarar för nära hälften av den offentliga sektorns verksamhet. Omkring 80 procent av kostnaderna gäller skolan (inklusive
(49 av 333 ord)Svensk kommunalhistoria
Forskningen om den kommunala självstyrelsens ursprung i Sverige uppvisar inte en entydig bild. Hittills har de flesta forskare kommit fram till att det fanns en viss lokal självstyrelse i kollektiva former genom byalagen, häradena och landskapstingen redan i den förkristna tiden, då jorden var kollektiv
(45 av 320 ord)Kommunalförordningarna 1862
Med de revolutionerande kommunalförordningarna 1862, som upphöjdes till lagar 1866, lades grunden till den kommunala organisationen och det rättssystem vars stomme fortfarande består. På landsbygden bildades två kommuner ur socknen, som blev det geografiska området för dels en borgerlig landskommun, dels en kyrklig församling. Utöver kyrkliga angelägenheter fick församlingen ansvar
(50 av 353 ord)