konfabulation
konfabulation (senlatin confabulaʹtio, av latin confaʹbulor ’berätta’, av con-, se kon-, och faʹbula ’(uppdiktad) berättelse’, ’anekdot’ m.m.), psykologisk och psykiatrisk term för benägenhet att berätta livliga historier utan sanningshalt.
Konfabulation förekommer vid hjärnsjukdomar som medför minnesstörning, t.ex. vid hjärnsyfilis eller alkoholskador (Korsakoffs syndrom), liksom vid traumatiska hjärnskador och vissa psykoser (jämför mani). Minnesstörningen gör att patienten inte kan kontrollera sin berättelse.
Information om artikeln
Källangivelse