När den första boken i ämnet utgavs, John Playfords The Dancing Master 1651, var kontradansen redan en rikt utvecklad dansform. Den blev så småningom populär på kontinenten och tillhörde under slutet av 1700-talet, även i Sverige, de mest omtyckta sällskapsdanserna: angläs, fransäs och kadrilj är exempel på kontradanser.