konungarnas konung, historisk härskartitel framför allt använd i det forntida Mesopotamien och Iran, i Nya Testamentet ett epitet för Kristus (Första Timotheosbrevet 6:15, Upp. 17:14), liksom titeln ”herrarnas herre” för Gud i Gamla Testamentet (Femte Moseboken 10:17, Psaltaren 163:3).