kosmogoni

kosmogoniʹ (grekiska kosmogoniʹa ’världens skapelse’, av kosmos och grekiska goniʹa, av

(11 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Religionsvetenskapligt perspektiv

Inom de flesta religioner förekommer mer eller mindre stringent utformade myter om världsalltets uppkomst eller skapelse. Sådana myter uppkom tidigt, till exempel i Heliopolis i det gamla Egypten och i det babyloniska eposet ”Enuma elish” från mitten av andra årtusendet f.Kr., men även i den fornnordiska gudasagan, till exempel

(49 av 358 ord)

Naturvetenskapligt synsätt

I modernt naturvetenskapligt språkbruk är kosmogoni läran om solsystemets uppkomst. Förr avsåg termen uppkomsten av hela universum, något som numera täcks av termen kosmologi.

Tidigt uppstod två idéer om solsystemets uppkomst. Den ena benämns katastrofteorin, en populär uppfattning vid 1700- och 1900-talens början, där planeterna i solsystemet bildades av gas och stoft som slängdes från solen på grund av den gravitationella störningen från en annan stjärna som passerade nära solen. Den andra idén kallas Kant–Laplaces nebularhypotes. Här var planeternas ursprung ett

(81 av 1166 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Anders Johansen
  • Dick A.R. Haglund
  • Hans Rickman

Litteraturanvisning

J. Kelly Beatty, Carolyn Collins Petersen & Andrew Chaikin (utgivare), The New Solar System (4:e upplagan 1999);
Patricia Daniels & Robert Burnham, The New Solar System (2009).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kosmogoni. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kosmogoni