Kristina Lugn utvecklade, delvis i Sonja Åkessons efterföljd, en egenartad rollpoesi av skenbar bekännelsekaraktär med starkt bisarra och galghumoristiska inslag. Mardrömslikt tecknas en låst kvinnoroll inifrån med en flödande infallsrikedom som ger nytt liv åt klichéerna.