kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska sōʹma ’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan). Kromosomer framträder speciellt tydligt under celldelningen (jämför cell och genetik). Efter celldelningen luckras kromosomerna upp (dekondenseras) och uppträder som ett diffust nätverk, där

(41 av 291 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kromosomtal

Varje växt- eller djurart kännetecknas av ett speciellt kromosomtal, som kan variera mellan 2 och flera hundra, hos däggdjur mellan 6 och 94. Människan har 46 kromosomer. Kromosomtalet hänför sig till kroppscellerna vilka innehåller två kopior av varje kromosomtyp, de sägs vara diploida. De två kromosomerna av samma typ utgör ett kromosompar. En kromosom i

(55 av 387 ord)

Kromosomanalys

Kromosomanalys (karyotypering) fick ökad betydelse inom medicinen från början av 1970-talet. Dessförinnan kunde människans olika kromosomtyper kännas igen endast gruppvis med ledning av deras storlek och centromerens läge. Från 1969 och framöver utvecklades en rad olika färgningsmetoder, kromosombandning, vilka gjorde det möjligt att, med hjälp av det uppkomna specifika mönstret av omväxlande starkt och svagt färgade partier (band), känna

(59 av 418 ord)

Medverkande

  • Nils Mandahl
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kromosom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kromosom