Företeelsen hade generell europeisk räckvidd och aktualiserade under högmedeltiden krav på förbud mot kronoavsöndringar för evärdlig tid, i motsats till mera tillfälliga dispositioner. I Sverige kommer detta till uttryck tidigast under Magnus Ladulås regering (1275–90). För att återföra avsöndrat gods till kronan företogs upprepade reduktioner, tidigast under den av marsken