kvinnoarbete
kvinnoarbete, av kvinnor utövad försörjningsverksamhet. Kvinnor har alltid arbetat; deras arbetsinsatser har däremot inte alltid räknats som arbete eller registrerats som sådant, varken i den tidiga industrisamhällets eller i välfärdsstatens offentliga statistik. Traditionellt har kvinnoarbetet hänförts till samhällets reproduktiva område, mansarbetet till dess produktiva. I efterkrigstidens välfärdsstat har detta ytterligare understrukits i arbetsmarknadens könsstrukturer. Kvinnor arbetar framför allt i offentligt finansierat, relativt lågt betalt vård- och omsorgsarbete, männen i den privata sektorns relativt högt betalda industriella arbete.
Medan gifta hemarbetande
(80 av 931 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
E. Blomberg,
Män i mörker (
1995);
G. Carlstedt & A. Forssén,
Mellan ansvar & makt: En diskussion om arbete, hälsa och ohälsa utifrån tjugo kvinnors livsberättelser (
2: upplaga 1999);
Inger Jonsson,
Linodlare, väverskor och köpmän (
1994);
M. Taussi Sjöberg & T. Vammen (utgivare),
På tröskeln till välfärden (
1995);
L. Kvarnström m.fl.,
I statens tjänst: Statlig arbetsgivarpolitik och fackliga strategier 1870–1930 (
1996);
U. Wikander,
Kvinnoarbete i Europa 1789–1950 (
1999).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kvinnoarbete.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvinnoarbete