László Krasznahorkais burleska berättelser från den ungerska landsbygden kan ses som allegorier om samhällets sammanbrott. Romanerna Sátántangó (1985; ”Satantango”) och Az ellenállás melankóliája (1989; ”Motståndets melankoli”) berättar om livet under kommunisteran, men de politiska förändringarna efter 1989 har inte bidragit till ett bättre liv för ungrarna enligt Krasznahorkai,