Genom ett avtal i Taif i Saudiarabien 1989 nådde Libanons parlament inom ramen för Arabförbundet enighet om fred och reformer. En ny president kunde väljas, stödd av Syrien, som hade militär kontroll över Libanon. Därmed bröts det konstitutionella dödläge med två rivaliserande regeringar som rått sedan 1988. Michel Aoun, ledare för den ena regeringen och överbefälhavare, motarbetade Taifavtalet och fortsatte att med Iraks stöd bekämpa Syrien. Iraks invasion av Kuwait 1990 dömde dock Aoun till nederlag, och hösten 1990 besegrades

(80 av 805 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Beatrice Zeidler-Blomberg
  • Hanna Leonardsson
  • Isabell Schierenbeck
  • Magnus Ottosson
  • Sune Persson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Libanon efter inbördeskriget. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/libanon/historia/libanon-efter-inbördeskriget