libertus
libeʹrtus, libertiʹnus, (latin, av liʹber 'fri'), i antikens Rom benämning på frigiven slav.
Frigivning kunde lagligen ske genom manumissio (’släppande ur handen’), antingen vid förhandling inför ämbetsman eller i testamente. Den frigivne fick begränsad medborgarrätt: han bar toga, men kunde inte vinna inträde i senaten och fick inte förrän under Augustus gifta sig med en friboren. Frigivna kunde inte bekläda vanliga prästämbeten men
Litteraturanvisning
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.