Hans verk präglas, speciellt 1585–95, av intryck från Tintorettos och Bassanos nervösa, expressiva konst (Pauli omvändelse, Pinacoteca, Bologna). Till denna stil återknöt han sporadiskt också senare, men från ca 1595 är hans stil annars mjukare och blekare, med något av Correggios sötma, t.ex. i Den heliga Katarinas trolovning