Lorenzkurva

Lorenzkurva [lo:ʹ-] (efter den amerikanske statistikern Max Otto Lorenz), grafisk illustration av ojämnheten i t.ex. inkomst- eller förmögenhetsfördelningen i ett land.

TYPOFORM/JENNY W. BRYANT

Lorenzkurva för disponibel inkomst i Sverige 1990. Antag att hushållen är rangordnade efter inkomst, från hushåll med lägst inkomst till hushåll med högst. På den vågräta axeln avläses de procent av hushållen som har lägst inkomster. På den lodräta axeln avläses andelar av hushållens sammanlagda inkomster.

Kurvan visar att t.ex. de 50 % av hushållen som hade de lägsta inkomsterna hade 28 % av hushållens sammanlagda inkomster. Om inkomstfördelningen vore så jämn att alla hushåll hade lika stor disponibel inkomst skulle Lorenzkurvan sammanfalla med diagonallinjen. Ju mer kurvan avviker från diagonallinjen, desto ojämnare är inkomstfördelningen.

Ett med Lorenzkurvan besläktat mått på inkomstojämnhet är den s.k. Gini-koefficienten, som utgör kvoten mellan den yta som begränsas av diagonallinjen och Lorenzkurvan (det skuggade området) och hela triangelytan under diagonallinjen. Gini-koefficienten används även som mått på marknadskoncentration bland företag. Källa: SCB (utgivare), ”Statistiska meddelanden” Be 21, 1992.

 

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.