malocklusioʹn [mal-] (nylat. maloccluʹsio, av latin maʹle ’illa’ och senlat. occluʹsio ’(igen)stängning’, av latin occluʹdo ’stänga’), odontologisk term för bettfel, t.ex. stort överbett, underbett (mesialbett), korsbett eller saxbett.