Anderson uppmärksammades vid en sångartävling 1925, men hade som svart artist stora svårigheter att få engagemang i USA. En sensationell Europaturné 1930 öppnade dock dörrar även i hemlandet, men operascenerna förblev stängda för henne ända till Metropolitandebuten 1955 (Ulrica i ”Maskeradbalen”), då hon passerat zenit.