megaron
meʹgaron (grek., ’stort gemak’, ’stor kammare’), förhistorisk byggnadstyp, särskilt vanlig i Mindre Asien och det egeiska området under bronsåldern (ca 3500–1100 f.Kr.).
Grundformen var rektangulär med ingång på ena kortsidan; den andra var ibland absidformad. Det inre bestod av ett större och ett (ibland två) mindre rum i fil. Det större innehöll ofta en härd, omgiven av fyra kolonner. Byggnadstypen är anpassad till ett relativt kyligt och regnigt klimat och kan ha
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse